Logga 500 pixl

Galleri

Vår inriktning är utställningar med tyngdpunkt på nyskapande och materialundersökningar.

2016


GALLERIET 2018
1-27 maj Ulrika Roslund, Clara Dackenberg, AnneLie Karlsson, Ömt

2 juni-1 juli, Säidi Margot Ovox

7 juli-5 augusti, Anja Callius, Fotografi

11 augusti-5 september, Kerstin Helenesdotter och Olivia de Jong

 

GALLERIET 2016
2-23 april, Kristoffer Grip 

1-22 maj, Per Ingvad       

28 maj-21 juni, Emelie Rygfelt Wilander  & Cornelia T. Gardella 

26 juni-17 juli, Liv Midböe

23 juli-14 aug, Karin Roy Andersson & Linnéa Eriksson 

20 aug-10 sept, Anna Eggert

17 sept-8 okt, Klara Berge 

LINNÉA ERIKSSON & KARIN ROY ANDERSSON Hunting Trophies from the Concrete Jungle
Linnéa Erikssons och Karin Roy Anderssons konstnärliga uttryck står långt ifrån varandra men den gemensamma nämnaren är jakten på material och inspiration i stadsmiljön. I
utställningen Hunting Trophies from the Concrete Jungle möter skarpa geometriska former, organiska verk i plast.

“De smycken jag arbetar med är uppbyggda av plast som jag samlar in från
återvinningscontainrar och vägrenar.
Jag spanar på frisörsalonger och fiskar i bekantas badrum och handväskor. Materialet bär spår av sin konsumtionssamhälleliga bakgrund men
i de färdiga arbetena har den industriella imagen fått en organisk och naturinspirerad prägel.” / Karin Roy Andersson:
“Hantverket är mitt språk, och med hjälp av mina händer förädlar jag mina observationer i metall, där repetitiva moment, och den kontroll jag finner i materialen attraherar mig.
Processen stärker och utmanar, bärbara objekt framträder med tid och rum för mina minnen att leva ut och ej falla i glömska.” /  Linnéa Eriksson


LIV MIDBÖE
Notes Of Remembrance

skulptur, installation & teckning  

Liv Midbøe (f.80) är utbildad på Kunsthøgskolen i Bergen och arbetar i keramik, såväl som med broderi och teckning.  På den här utställningen visas en rad arbeten som med en fenomenologisk utgångspunkt utforskar olika material och processers språklighet och deras förmåga att lämna spår och berätta historier.  Bland annat visas en broderad kakelugn. Kakelugnen är rummets smycke och blickfång, samtidigt som den också utgör (eller utgjorde) hemmets värmekälla, sociala samlingsplats och hjärta.  Genom att översätta den från ett tungt och stabilt keramiskt material till ett mjukt, lätt material som textil, lyfts föremålet ut ur vardagen och kräver att vi betraktar det på nytt; dess symbolvärde och själva idé understryks.  Därutöver visas ytterligare broderier samt en serie teckningar som alla har textila referenser.

Om konstnären:
”Genom abstraktioner av vardagliga föremål, utforskar jag tingens fenomenologi och deras historieberättande egenskaper. I skärningspunkten mellan koncept, process och material strävar jag efter en sinnlig närvaro i mina verk. Jag arbetar ofta i lager av referenser och associationer. Titlar, materialval och symbolbruk ger upphov till en tvetydighet och skapar ett utrymme för olika tolkningsmöjligheter. Flera av mina projekt präglas också av ett intresse för rumsliga frågeställningar och reflektion runt människans relation till sin fysiska omgivning. ”

Liv Midbøe har tidigare haft separatutställningar runt om i Skandinavien samt deltagit på en rad kuraterade och jurybedömda utställningar både hemma och internationellt, bland annat i Taiwan och Sydkorea. Hon har erhållit Statens arbeidsstipend for yngre kunstnerer i Norge 2008-11 och mottog även Konstnärsnämndens ettåriga arbetsstipendium 2015.  Hennes arbeten finns representerade på en rad museer och institutioner, bland annat Norske UD, Röhsska museet i Göteborg och Nasjonalmuseum i Oslo. Sedan fem år tillbaka bor och arbetar hon i Arvika. 
 

ANNA EGGERT
20 augusti-10 september 2016


Anna Eggert ”Flickan och skogen”
Objekt och bilder i glas och järn

”flickan och skogen” handlar om min relation till skogen och naturen. Flickan är jag men kan också vara en bild av människans litenhet gentemot naturen
Vatten och det som växer, träden och naturens varelser och väsen spelar stor roll i den här utställningen. I trädens grenverk hittar jag tecken och hemliga meddelanden och i vattnet finns magiska mönster. Textila strukturer t.ex. i olika typer av bobyggen har länge farsinerat mig. Det som binder ihop och länkar samman oss och naturen är väsentligt 
I arbetet inför denna utställning är som alltid är livets bräcklighet, skönhet och styrka central. 

Under 2014 arbetade jag med den konstnärliga gestaltningen av Amhults kyrka i Torslanda, Göteborg. Då skapande jag bl.a. ett ljusträd till kyrkan. Detta gjordes delvis i Not Quites smedja. Jag har ju tidigare kombinerat glas och järn med enklare smidestekniker. Så att arbeta men järn var inte nytt, men här handlade det om en betydligt större skala.  Trädets delar bearbetades i ässjan med glödande kol så att järnets yta delvis började smälta, precis som glaset gör när jag arbetar med det. Jag blev väldigt förälskad i de ytor som gick att få fram i järnet. Det var strukturer och ytor som i mycket påminde om bark. Jag har senare fortsatt att arbeta på detta sätt fast med mindre objekt. En del av dessa finns med på utställningen.

Mina arbeten i glas är till en del målningar på glas men framförallt objekt och skupturer i glas som är ugnsgjutna i  gipsform. I några arbeten har jag också exprimenterat med det varma glaset och låtit det falla fritt som droppar. Dessa stelnade droppar har jag sen infattat i järn.
Allt hänger ihop…

Jag är utbildad bl.a. på HDK i Göteborg. Verksam som konstnär sedan mitten av 80-talet. Jag har utfört flera offentliga utsmyckningar i olika material och i olika typer av miljöer bl.a. runt om i västsverige t.ex. korfönstret i Herrljunga kyrka och en vägg i glas till Alingsås sjukhus.
Läs  mer på min hemsida www.annaeggert.se

KLARA BERGE
Passager
17 september- 8 oktober


En undersökning hur jag med linjer och trådar får fram en upplevelse av form och rörelse samt skapar nya rum i rummet. Varje skulptur i utställningen blir i sig till ett rum och en ansamling, där trådar skapar form, riktning och ger upphov till en sorts statisk rörelse.
En passage.
En fokusering och ett utsnitt.
Kanske en gräns mellan dig och det andra.
En hinna och ett filter.
Eller kanske en öppning.
 
Arbetet med denna utställning har inneburit ett utforskande och experimenterande i att gå upp i skala. På så sätt lär jag känna mina trådskulpturer i relation till den egna kroppen. Jag vill närma mig det monumentala.
 
Klara Berge är textilkonstnär utbildad på HDK i Göteborg. Hon arbetar ofta rumsligt med textila skulpturer och installationer, använder sig gärna av långsamma processer samt monotona och repetitiva tekniker. Den tunna tråden som sakta transformeras och bygger något större, det långsamma görandet som ger utrymme för idéer och tankar att växa och ta form. Hon har tidigare ställt ut på Göteborgs Konstförening och Two Little Birds Galleri i Göteborg samt medverkat i ett antal grupputställningar i Sverige och internationellt.
 
Tiden är en ständig följeslagare i mitt skapande. Dels i mina frågeställningar och dels i det praktiska arbetet. Det gör tiden, och det den bär med sig, till en både medveten och omedveten beståndsdel, en ständigt återkommande och alltid närvarande. Jag ser det som nödvändigt och positivt och det som i andras ögon ses som tidskrävande ser jag som tidsrikt. Jag tror på handens kunskap, något som kräver tid att utveckla, och mina konstnärliga arbetsprocesser lägger stor vikt vid själva materialet och transformationen av det. Det är i textila material och tekniker jag oftast hittar de uttryck jag söker.
 
Klara har fått projektbidrag till sin utställning av KONSTNÄRSNÄMNDEN.

2018

KERSTIN HELENESDOTTER OCH OLIVIA DE JONG

Rotrörelser
11 augusti-2 september
Vernissage 11 augusti kl 13.00


Rotrörelser är ett möte mellan Olivia de Jong (f. 1988, Stockholm) och
Kerstin Helenesdotter (f. 1989, Blekinge).
de Jong och Helenesdotter lärde känna varandra under utbildning på
HDK vid Steneby, Dals långed (år. 2011- 2014), där de Jong studerade
möbelinriktning och Helenesdotter vid den textila utbildningen.
Idag är de båda Not Quite-medlemmar och bosatta i Dalsland.
I Rotrörelser har de arbetat med för dem outforskade material/tekniker och på olika håll gestaltat utställningens tema.
På Not Quite Galleri sammanförs de två konstnärerna för första gången.
Helenesdotter har jobbat utifrån inspiration från porslinsfigurer. Med en
strävan att tillföra dem en sorts stämning som både är gullig och lite
obehaglig. Fjärilar, musslor, djurbehållare och rötter formas i mjuk lera, därefter de torkar och blir helt orörliga.
de Jong: jag har i sällskap av polaroidkameran och skrivmaskinen
utforskat bruksorten jag flyttade till hösten 2014. Genom planlösa
promenader med kameran och impulsskrivande på maskinen har jag
försökt förstå vart jag hamnat och vad min roll här skulle kunna vara.
I Rotrörelser har jag dykt djupare i Knarrbysjön, grävt där jag står, besökt mina farstutrappor och filosoferat med träden.

anja callius

Traces of Days 7 juli-5 augusti
Vernissage 7 juli kl 13.00


Anja Callius, född 1973, är fotograf och baserad på Södermalm i Stockholm. Under nittiotalet studerade hon fotografi i Stockholm, Köpenhamn och i Göteborg. 1999 mottog Anja The Roland Polhem Scholarship från Hasselblad vilket gav henne möjlighet att studera på välrenommerade Brooks Institute of Photographyi Kalifornien.
Av Hasselblad fick hon även den kamera som används i det ständigt pågående projektet där nya platser, länder och motiv läggs till och där tekniken med de drömlika egenskaperna binder samman bilderna. Anja Callius bor i Rönninge med sin familj och arbetar som konst- och frilansfotograf för bland annat byråer, företag och tidskrifter. Hon har haft flera separatutställningar och medverkat i en mängd samlingsutställningar.

TRACES OF DAYS  |  Fotograf Anja Callius
 
Slow Photography.

Jag har under många år arbetat med att undersöka vad som händer med landskap, urbana såväl som lantliga under långa slutartider. 
Med min Hasselbladskamera har jag denna gång låtit tiden passera genom filter som saktat ner processen under dagtid.

Trots att det är jag som är kreatören, som vet vad jag fotograferat, så är det alltid ett magiskt ögonblick är jag fått tillbaka
mina framkallade filmrullar. Det är något oväntat och oförutsägbart - som ett samspel mellan mig, kameran, tiden & filmen,  där de olika komponenterna verkar bidra med en egen vilja.

På filmrullarna har spåren av mina dagliga upptäcktsfärder i Stockholm fastnat.
Stora vita båtar glider förbi min kameralins och lämnar ljusa halvt genomskinliga streck på negativet, 
människor som svaga siluetter på Lejonbacken. Karusellen snurrar på nöjesfältet, en Djurgårdsfärja passerar & jag följer den med en panorering som den var en rallybil och flyttar kameran allteftersom den rör sig framåt i en knapp minut.
Stockholm är min stad & jag känner henne väl men jag har fotograferat som om det vore en ny bekantskap. 
Detta är spåren av mina dagar med staden som fastnat på film.

Anja Callius, Stockholm 10 juni 2018

SÄidi margot ovox

"allt har sin tid"
2 juni-3 juli
Vernissage 2 juni kl 13.00


 ”allt har sin tid” utgörs av handsydda dockor och skulptur.  
Utställningen omhandlar förgänglighet och handdockans relation med människohanden - vem blir styrd och vem använder sin egenmakt?
Uttryck om ålderdom, sjukdom, upplösande och dekonstruktion vill röra sig bortom det materiella och uppenbara.
Dockornas människoliknande form men utan armar kan föra tanken till oförmåga att omsätta en inre intention i handling. Deras veka men ihop-hållande konstruktion, deras skönhet och morbiditet och det textila materialets förgänglighet kan uttrycka livets kroppsliga och samhällets strukturella skörhet.
Vackert, fult, makt och tvång kapslas in i gestalterna och ställer frågan hur fria vi egentligen är och om vi vågar vi ta ansvar för vår ondska och vår godhet. Formatet med handdockor som inte döljer handen vill förtydliga frågan om vår egenmakt i relation till vårt eget liv och samhällets uppbyggnad. 
Huvudmaterial i dockorna är återvunnet sänglinne.

Det är också bara dockor. 

Säidi Margot Ovox

ulrika roslund, clara dackenberg, annelie karlsson

Ömt
1-27 maj
Vernissage 1 maj kl 13.00

Tre mästartäljerskor presenterar mothugg, brutalgull och liten storslagenhet. I varsitt hörn av landet sitter de och täljer djur och andra figurer, för att det är en viktig och nödvändig handling. Figurer som är så små och fint skurna att de ligger behagligt i handen, men rymmer så mycket gullighetsrevolution att kalhyggen, enfald och mental istid mycket väl kan få sig en tuff match.

Västarvet och Not Quite har bjudit in tre av de absolut vassaste figurtäljarna idag: Clara Dackenberg, Umeå, Annelie Karlsson, Siljansnäs och Ulrika Roslund Svensson, Mariestad, för att visa ett samtida uttryck med urgamla rötter. 

2016

Karin Roy andersson & Linnéa eriksson

Hunting Trophies from the Concrete Jungle
23 juli-14 augusti 2016
Vernissage 23 juli kl 12.00

LIV MIDBÖE

Notes Of Remembrance
26 juni-17 juli 2016
Vernissage 26 juni kl 12.00

ANNA EGGERT

KLARA BERGE

PASSAGER
17 september-8 oktober
Vernissage 17 september kl 12.00