Amen

Stommen till utställningen Amen bygger på idén till min examensutställning på Valand. Visionen var redan då en gestalt som stod i vatten upp till magen med änder simmandes ut ur en öppning i solarplexus. För mig handlade det om ett slags fullständigt öppnande för kärlekens flöde. Det tog en annan vändning då, men nu ville jag med verket Himlajorden förverkliga den ursprungliga idén fullt ut. 

Minns när jag brukade promenera över bron till Skeppsholmen i Stockholm, på väg till konsthögskolan där. Kanske var det då idén tog sin början? Längs bron stannade jag ofta och tittade ner på änderna som simmade fram och tillbaka. Jag fascinerades av de små svallvågor som bildades när deras bröst klöv vattenytan. Ibland kastade jag även ner stenar och studerade hur ringarna på vattnet mötte varandra och skapade nya mönster av interferens. 

Förutom ringarna på vattnet har jag även lagt till några extra pusselbitar. Pusslandet är också en idé som hängt med ett tag, i synnerhet i tecknandet. Det har nog att göra med om hur allt hänger ihop i en helhet, hur det ena ger förutsättningar för det andra.

Ärgad kopparplåt återkommer i flera verk. Det började med att jag ville använda en av mina grafiska tryckplåtar. I furu snidade jag därför ut ett slags landskap anpassat till kopparplåten. Sedan lät jag påskynda en ärgningsprocess med hjälp av saltsyra för att få den speciella färgen. Ihopsatt blev det nu verket Ärgad sjö. Uttrycket fascinerade mig och gav upphov till nya idéer om hur något av tidens väsen kan förmedlas genom ärg och ådring.

Den spruckna björkskiva som gav idén till verket Pangeaoblaten påminde på något sätt om kontinenterna komna från den ursprungliga kontinenten Pangea och om oblaten som bryts och delas ut vid nattvarden. Båda delar av en och samma helhet. Träsnideriet har även gett mig möjlighet att blanda realism med fantasiformer som i verket Med ett moln i handen och en hemlighet samt skapa skirhet som i verket Konsten att klättra ned för en stege. 

Avslutningsvis har vi Molnet. Att använda innebandybollar som material gjorde det möjligt att bygga en relativt lätt och luftigt form. Att de dessutom var fluorescerande gjorde det hela ännu bättre. Det gav en fin koppling till den bibliska berättelsen om judarnas vandring från Egypten till Israel där de följde molnet genom öknen, dag som natt.